Regeringen har föreslagit att 500 miljoner kronor ska satsas på krisstöd för vård- och omsorgspersonal som arbetat med covid-19. Flera fackförbund aviserar nu sin oro för att pengarna ska gå till andra saker än krisstöd. Sjukhusläkarna delar den oron och menar också att inte grundförutsättningarna, det vill säga arbetsmiljön, får glömmas bort.
I måndags kom den preliminära fördelningen av pengarna mellan landets regioner. Den visar att summan fördelas enbart utifrån folkmängd.
Dagens medicin rapporterar att några regioner har beslutat att fortsätta med krisstöd såsom telefonlinjer och kollegiala stödgrupper under hösten, men de flesta har inte hunnit ta ställning till vad regeringens stödpengar ska användas till. Ökade insatser från företagshälsovården är också aktuellt, men kommer att se olika ut beroende på region.
Flera fackförbund aviserar nu sin oro för att pengarna ska gå till andra saker än krisstöd.
Sjukhusläkarna delar dessa farhågor och vill också lyfta vikten av att på allvar se över personalens arbetsmiljö.
– Många av våra medlemmar har jobbat länge och mycket och är utmattade, säger ordförande Karin Båtelson. Det är viktigt med krisstöd för de som behöver hjälp, men även arbetsmiljön är viktig för att inte fler ska drabbas när all uppskjuten vård nu ska hanteras. Det är viktigt att alla får ut den ledighet de har rätt till och att man bemannar, där det går, så att tiden för handledning och reflektion finns och inte minst för att parera för ökad korttidsfrånvaro på grund av coronamisstanke. Här måste de lokala cheferna få större frihet att ge medarbetarna bra villkor och arbetsinnehåll.
Sjukhusläkarna är den största yrkesföreningen inom Sveriges läkarförbund med uppgift att tillvarata våra medlemmars professionella, sociala och ekonomiska intressen. Vi organiserar specialistläkare inom sjukhusspecialiteter på sjukhus och i öppen specialistvård, liksom professorer, docenter och högskolelektorer vid universiteten. Vi har cirka 20 000 medlemmar.