Sjukhusläkare i Europa delar farhågor om COVID19 - uppmanar beslutsfattare att agera

De europeiska sjukhusläkarna har i ett gemensamt yttrande fastslagit de mest akuta problemen för att hantera COVID19 och att man har en liknande bild i de olika länderna. För att klara av pandemin måste det säkerställas att sjukvårdspersonalen får återhämtning, skyddsutrustning och testas mer för viruset - samt att antalet intensivvårdsplatser är tillräckliga. 

Efter att AEMH (European Association of Senior Hospital Physicians) och FEMS (European Federation of Salaried Doctors) haft ett gemensamt videomöte sammanfattade man bland annat att: 

• pandemin har inte nått toppen ännu; 
• EU och de flesta europeiska regeringar saknar en effektiv strategi och samordnade åtgärder; 
• det är brist på vårdpersonal med rätt kompetens; 
• det är brist på skyddsutrustning för personalen; 
• de senaste åren har antalet intensivvårdplatser minskat avsevärt, vilket orsakar etisk och medicinsk stress för personalen som ökar än mer i nuläget. 

Därför uppmanar nu AEMH och FEMS de europeiska beslutsfattarna: 

1. Utmattad vårdpersonal kan inte arbeta effektivt. Det är nödvändigt att tillräcklig vila säkerställs.  
2. Smittad vårdpersonal kan inte arbeta effektivt. Tester bör finnas för all vårdpersonal och deras familjer att använda så ofta som behövs. 
3. Vårdpersonal utan skyddsutrustning kan inte arbeta effektivt. Tillräckliga mängder skyddsutrustning måste tas fram. 
4. Det måste finnas tillräckligt många intensivvårdsplatser.

- Det finns en stor oro i många länder för alltför stor tvingande arbetsbelastning, att läkare och annan personal blir sjuka, när adekvat skyddsutrustning och tydliga rutiner saknas, säger Karin Båtelson, andre vice president i styrelsen för AEMH och ordförande för Sjukhusläkarna.

- Ett sådant här ställningstagande är oftast svårt att enas om eftersom vi har olika utgångslägen i olika länder, men nu är riskfaktorerna gemensamma om än i varierande grader. Man måste ta höjd inom sjukvården i alla länder både avseende kompetensförsörjning, antal vårdplatser och lagerhållning, säger Karin Båtelson.

– Trött och utmattad personal är farligt för patientsäkerheten och man är sannolikt också mer mottaglig för smitta. Självklart ställer läkarkåren upp och arbetar mer– det ser vi ju i alla länder helt fantastiska bevis på – men det måste finnas en långsiktig strategi och samsyn för kriser och pandemier, avslutar Karin Båtelson.