2021-06-21 08:20Nyheter

Staten måste ta ett nationellt grepp – cancervården inte värdig Sverige

Ulrika Årehed Kågström och Karin Båtelson. Foto: PressUlrika Årehed Kågström och Karin Båtelson. Foto: Press

Den uppskjutna cancervården riskerar att bli en ”fjärde våg”, enligt Cancerfonden och dess generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström. Nu kräver organisationen ett tydligt nationellt grepp i fråga om resurser, bemanning och digitalisering. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna är också bekymrad:

– Vi står inför enorma utmaningar där cancervården förstås är en stor del och där Sverige egentligen borde vara i framkant i tillgänglighet med tanke på den kompetens som vi har, säger hon.

Pandemin har fått till följd att många andra delar av sjukvården som screening och icke akut kirurgi har fått stå tillbaka. Samtidigt har många patienter väntat med att göra cancerscreening eller söka vård för symptom som skulle kunna vara tecken på cancer.

Flera sjukhus har dessutom skjutit på vård som egentligen inte kan vänta. Det visar en enkätundersökning som SR Ekot har genomfört. Av 51 sjukhus som svarade på enkäten uppgav 15 att de varit tvungna att skjuta på vård, där även en mindre fördröjning har bedömts kunna leda till allvarliga konsekvenser för patienten.

– Läkare och annan vårdpersonal har slitit hårt under pandemin. När trycket i cancervården nu med stor sannolikhet kommer att öka under flera år, i och med att den uppskjutna vården ska hanteras, är det inte rimligt att tro att personalen ska klara det med dagens resurser, säger Ulrika Årehed Kågström.

– Staten måste ge regionerna förutsättningar att bedriva en kvalitativ vård på lång sikt. Här handlar det om mer resurser, men också om konkreta prioriteringar och bindande målsättningar inom ett antal områden, inte minst bemanningen och digitaliseringen. Patienterna måste få en god vård utan köer och personalen måste vilja stanna kvar.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka den nationella samordningen kring cancerscreening. Enligt regeringen måste screeningprogram införas snabbare och rekommendationer uppdateras utan fördröjning.

Ulrika Årehed Kågström är tydlig med att initiativet är långt ifrån tillräckligt.

– Redan före pandemin präglades cancervården av regionala skillnader och ojämlikhet, en situation som nu har förvärrats som en följd av krisen. Det behövs ett tydligt nationellt grepp. Vårdpersonalen kan inte trolla med knäna hur länge som helst, säger hon.

Karin Båtelson betonar att det finns uppenbara problem med att patienter stängs in eller stängs ute av 21 regiongränser.

– För området cancer handlar det inte bara om uppskjuten, icke diagnosticerad vård och uteblivna kontroller, utan också om hur vi får in nya effektiva läkemedel och metoder. Jag tror på att de regionala cancercentrumen bör stärkas och arbeta helt sömlöst, säger hon och fortsätter:

– Staten borde våga ställa krav och sjukvårdshuvudmännen borde i sin tur släppa mer ansvar och autonomi till professionen. Inte en enda patient i Sverige ska avlida för tidigt i en cancersjukdom som vi egentligen kan behandla framgångsrikt. Det är inte värdigt Sverige.

 



Om Sjukhusläkarna

Sjukhusläkarna är den största yrkesföreningen inom Sveriges läkarförbund med uppgift att tillvarata våra medlemmars professionella, sociala och ekonomiska intressen. Vi organiserar specialistläkare inom sjukhusspecialiteter på sjukhus och i öppen specialistvård, liksom professorer, docenter och högskolelektorer vid universiteten. Vi har cirka 20 000 medlemmar.

Kontaktpersoner

Adam Öhman
Kommunikatör (föräldraledig)
Adam Öhman