Mer pengar till en dysfunktionell organisation stärker inte vården långsiktigt – vi behöver en patienträttighetslag

Med de resurser och med all utbildad personal vi har är det oacceptabelt att Sverige är bland de sämsta i klassen när det kommer till tillgänglighet och köer.

–  Många beslutsfattare i svensk sjukvård har länge försökt hålla frågan vårdplatsbrisen ifrån sig med argument om utbyggd digitalisering och hemsjukvård. Nu går det inte längre. Debatten har hunnit i kapp dem: vårdplatsbristen skapar extrem arbetsbelastning utan att generera någon vård. Den skapar dessutom konstant farliga situationer och till och med dödsfall på akuten har visats. Patienter får vänta orimligt länge i vårdköer. På många sjukhus larmar personalen om en ohållbar situation, säger Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson.

De fyra överenskommelser om en fortsatt förstärkning av hälso- och sjukvården i Sverige som Sveriges Kommuner och Regioner och regeringen har slutit kommer dock inte att leda till en bättre sjukvård på sikt.

– Att skicka in ytterligare nära 11 miljarder kronor i en dysfunktionell struktur är meningslöst, säger Karin Båtelson. Det är dags att vända på perspektivet.

Sjukhusläkarna vill se till att medborgarna får god och effektiv vård med hjälp av en patienträttighetslagstiftning värd namnet.

– En skarp rättighetslagstiftning kommer tvinga sjukvårdens resurser rätt, det vill säga att ha fokus på att underlätta vårdmötet, skala bort onödiga moment, premiera erfarenhet samt kompetens och kreativitet hos medarbetare och chefer. Det är de enda som kan skapa förutsättningar för en effektiv och uppdaterad vård med de resurser vi har, konstaterar Karin Båtelson.

Att detta leder till en bättre hälso- och sjukvård visar de reformer som genomförts i Danmark. Den danska sjukvården hade länge samma problem som den svenska med bristande tillgänglighet och långa vårdköer. Men efter en reform med nationell finansiering av vården och införandet av en stark patienträttighetslagstiftning har man en helt annan vård än i Sverige med vårdgarantier som hålls, betydligt kortare tidsramar och god vårdkvalitet.

– Vi måste sluta med att försöka förbättra vården med fler statsbidrag. De leder till massor av administration – utan krav på faktiskt effekt. Vi behöver gå från meningslöst mätande, möteshysteri, vårdplatsjakt och sjukhussammanslagningar. I stället behöver vi ta patienternas parti och låta sjukvården utvecklas efter de behov och den prioriteringsplattform som vi har fattat beslut om. Även i Sverige måste vi våga tänka nytt, säger Karin Båtelson.

Kontakt:

Karin Båtelson
e-post: karin.batelson@slf.se 
mobil: 0702-48 18 78

---

---