Regionerna måste lyssna på professionen vid framtida kriser

Karin Båtelson och Elin Karlsson, Sjukhusläkarna, betonar att regionerna vaknade för sent i covid-pandemin.

Läkare runt om i landet såg tidigt vad som var på gång och slog larm redan innan det första covid-19-fallet bekräftades i Sverige – men regionerna vaknade alldeles för sent. Hade inte professionen snabbt reagerat och vidtagit åtgärder och efter bästa förmåga uppdaterat varandra hade pandemin blivit en betydligt större katastrof för Sverige. Det framhåller Sjukhusläkarna. 

– Under pandemin såg vi hur läkarkollegor tog fantastiska initiativ efter direktkontakt med kollegor i andra länder, spred aktuellt kunskapsläge och uppdaterade varandra, och prioriterade om arbetet på sjukhusen. Det var inte Sveriges kommuner och regioner, SKR, och regionerna som löste situationen, säger Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna. 

Det har gått fem år sedan det första fallet av covid-19 bekräftades i Sverige, och det finns anledning att se tillbaka på hur svensk sjukvård hanterade krisen. 

Sjukhusläkarna betonade tidigt vikten av att ställa in alla operationer och behandlingar som utifrån medicinsk bedömning kunde vänta, dels för att skydda patienter från smitta på sjukhusen, dels för att undvika överbelastning av personal. Föreningen poängterade att regionerna måste se sjukvårdens motståndskraft och kapacitet som en angelägenhet för hela landet.

– Regionerna arbetade inte solidariskt och förstod inte tillräckligt snabbt vad som var på väg att hända. Vi skrev en debattartikel i mars 2020, sju veckor efter första covid-patienten bekräftats, och då stod regionerna fortfarande handfallna, säger Karin Båtelson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna och tidigare ordförande.

Läkarnas kraft och alla lärdomar glömdes bort så fort pandemin var över.

– Samma ignorans har vi sett vid nedmonteringen av vårdplatser – där vi i dag är i en kris med avsaknad av beredskap, liksom vid införandet av diverse styrmodeller eller det katastrofala införandet av Millennium. Det kostar såväl liv som pengar att inte ta vara på professionens kompetens och varningar, säger Elin Karlsson.

Sjukhusläkarna vill se en rad förändringar för att rusta sjukvården bättre för både vardag och framtida kriser:

* En långsiktig nationell partiöverskridande sjukvårdsöverenskommelse för att säkra en offentligt finansierad sjukvård som kan ges i rätt tid och är av hög kvalitet.
* En nollvision för dödsfall orsakade av vårdplatsbrist.
* En tydligare nationell styrning via myndigheter.
* Beredskapen vad gäller material och personal måste stärkas. En nationell dimensionering av sjukhuskapacitet och placering krävs.
* Grundbemanningen måste ha marginaler för såväl vardag som kris.

Läs Sjukhusläkarnas debattartikel i Dagens Medicin 13 mars 2020.