Glädjande besked om ny vårdgarantiutredning

Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna, är glad att regeringen tillsätter en vårdgarantiutredning för stärkta patienträttigheter och ökad professionell autonomi. Foto: Pressbilder

Idag presenterade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg direktiv till en ny utredning med mål om en ny vårdgaranti med kortare tidsgränser och utgå från patientens behov samt säkerställa kontinuitet med fast läkare inom specialistvården, det vi brukar kalla PAL – patientansvarig läkare.

– Det är med stor glädje Sjukhusläkarna idag har tagit del av de nya direktiven för utredningen ”Ny och stärkt vårdgaranti – för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård”, säger Elin Karlsson ordförande för Sjukhusläkarna. 

– Det är uppenbart att vi behöver förändringar, en ökad nationell styrning och en förbättrad samordning. Vi behöver få möjlighet att leverera bästa möjliga sjukvård – det skapar arbetsglädje, säger Elin Karlsson. 

Redan innan pandemin fanns enorma köer till vård, en ständigt svår vårdplatsbrist samt en ojämlik vård över landet. Regionerna saknade strategier att hjälpa varandra över regiongränserna. Detta är förväntat. Regionledningarna ska skydda sina medborgare och är valda för att skapa så bra sjukvård som möjligt för alla inom den egna regionen. Dessutom varierar folkmängd och skatteunderlag stort och behoven överstiger vida resurserna och då blir det inte jämlikt utan stor variation mellan enskilda regioner. Den lagstadgade vårdgarantin som ska säkerställa tillgång till jämlik hälso- och sjukvård baserat på behov följs inte. Så trots att vårdgarantin är lagstadgad bryter regionerna mot lagen dagligen utan några som helst konsekvenser för de styrande – patienterna och professionen har fått betala priset.

– Andelen patienter som får vård enligt vårdgarantin minskar hela tiden. Patienternas rättigheter behöver stärkas, självklart i enlighet med den etiska prioriteringsplattformen. Vi har dessutom en sjukvård med fortbildningsskuld, personalflykt, och en fragmentiserad vård utan kontinuitet. Detta har inte förändrats nämnvärt under tiden efter pandemin och regionerna med SKR i förgrunden har inte lyckats skapa förutsättningar för en jämlik vård eller en hållbar arbetsmiljö med säkerställd adekvat dimensionerad AT/ST-utbildning, fortbildning och forskning för dagens och morgondagens patienter, säger Elin Karlsson. 

Trots detta fungerar vården och utvecklingen tack vare professionens driv. Man får också ta in patienternas uppgivenhet i att sjukvården faktiskt inte längre fungerar vilket gör att uppror inte uppstår utan man väntar snällt i kön. Detta leder till enorma kostnader, såväl i form av lidande som samhällskostnader. Viljan hos befolkningen att bibehålla en offentligt finansierad vård riskerar att urholkas om det fortsätter som idag.

Det är uppenbart att svensk hälso- och sjukvård behöver förändringar, en ökad nationell styrning och en förbättrad samordning. Vi behöver få möjlighet att leverera bästa möjliga sjukvård – det skapar arbetsglädje.

I direktiven till den nya utredningen ”Ny och stärkt vårdgaranti – för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård” lyfts även behov att korta köer för att vårdgarantin ska kunna fungera och behovet av vårdplatser. Framgång är inte att plocka bort vårdplatser – framgång är att kunna ge god sjukvård av hög kvalitet i tid.  En särskild utredare med ett stort och viktigt uppdrag ska utses. Utredningens direktiv följer nedan:

• Analysera och föreslå en ny stärkt vårdgaranti inom specialiserad vård. Den ska utgå från patientens behov och med väsentligt kortare tidsgränser än idag-
• Patientens möjlighet att välja utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i det fall vårdgarantin inom den specialiserade vården bedöms inte kunna uppfyllas i hemregionen ska stärkas.
• Den nya vårdgarantin bör tydliggöra dels patientens möjlighet att få vård hos en annan vårdgivare i det fall vårdgarantins tidsgränser inte kommer kunna uppfyllas, dels av regionens ansvar att tillgodose detta. Patienternas rättigheter och regionernas ansvar ska fortsättningsvis regleras i lag.
• Utredaren ska analysera och lägga förslag på åtgärder som tillsynsmyndigheter kan vidta, men utan ekonomiska sanktioner.
• Som tilläggsdirektiv ska fast läkarkontakt inom den specialiserade vården utredas. Det ska vara tydligt vem som har ansvaret för vården som ges och vem ska man höra av sig till vid frågor. Det underlättar informationsutbyte. Kontinuitet är central för såväl vårdens kvalitet som patientens upplevelse, medarbetarnas arbetsmiljö och effektiviteten inom vården. Därför är vissa krav på fasta kontakter inom primärvården redan inrättade.
• Utredaren ska också lämna förslag på statliga engångsinsatser som syftar till att öka en enskild regions eller samtliga regioners förutsättningar att korta väntetiderna. Den ordinarie vården får inte dräneras på resurser. Denna del ska redovisas 2 januari 2025. Övriga delar ska redovisas senast 25 maj 2026.

Det här vill Sjukhusläkarna:

Sjukhusläkarna vill inte att staten ska driva sjukhus, men vi efterlyser ökad statlig styrning och samordning. Vården ska vara solidariskt finansierad efter var och ens förmåga och ges till var och en efter behov, oavsett bostadsort eller andra skillnader. De med störst behov ska komma först. Vi ser också att professionalismens återtåg och driv, som blev tydligt under pandemin, är en förutsättning för att kunna skapa den bästa och mest effektiva vården inom befintliga resurser. Det skulle fungera ännu bättre med en adekvat finansiering. Vi är därför tacksamma över regeringens beslut att inrätta en utredning som ligger helt i linje med vad vi i Sjukhusläkarna ser att vården behöver. Vi kommer att följa utredningens arbete noga, det är av största vikt att den leder till faktiska förändringar som skapar förutsättningar och krav på en korrekt dimensionerad sjukvård där vi läkare kan ge bästa möjliga vård efter behov i rätt tid, att sluta räkna pinnar och att bibehålla kontinuitet till våra patienter. Utredningen ger oss framtidstro.